Att förlösa

Kan tänka mej att taxichaffisen som körde förbi, tog för oss ett par nattsuddare som kom staplande kl. 05.21 över gatan till tullbommens bensis. Långsamt, huvan uppdragen, lite småkallt i väntan på att solens strålar skulle lysa ner på gatunivå. Högusens översta våningar badade redan i dom första varma solstrålarna för dagen.

Det värmde så gott, den tre kvarts goda hodaren. Man tyr sej till det man får när man är ute i ottan efter föda. Den var du med sitt öde, lyckligtvis följde en lika utsökt kaffe i pappmugg med mot solnedgången. Det hadde deras förfäder gjort i många generationer före dem.

Utan taxilicens och hantverkarklädsel satt vi där. Vi hadde ett eget bord. Lite udda var vi, i bordet brevid konstaterade mannen åt kvinnan att han varit på bortamatch. Alla som kom in slängde en blick på oss, "här av alla ställen, märkliga typer" såg jag att dom tänkte.

Vi höll på med ett ultradistanslopp, nu var vi inne på den efterlängtade men ack så satans smärtfyllda sista rakan. Från det sköna viskandet i örat, till det månads långa barfota springandet på vassa stenar, legandet på kottar, insmörjning av baljor med mjölk och honung efter att det förtärts, var vi nu nära.

Hur nära, det är främst en epiduralfilosofisk fråga som kan mätas på olika sätt. Antal svordomar, hur många gånger tanken att bli hemskickad dyker upp i medvetandet, med hur många newton den förlösande kraften klämmer ihop den fortplantanterande handen. Newton kan även konverteras i en färgskala från vitt-ljusrött-mörklila.

Som ett norrsken flammar färgskalan över fingrarna, i orytmisk takt med höga toner som skulle passa i mången konsertsal, blandat med frustration över obekvämheten i kubik. Blodet i fingrarna finns nog kvar, om inte så är det inte så noga.

Det är allt jag kan bidra med. Förutom att inte svimma. Att avstå från ett finger om förlossningen skulle vara avklarad smärtfritt på 10 min skulle inte vara så dumt. Där går epiduralfilosofin över i svårigheten att hantera ett litet barn med 4 fingrar samt med 5 fingrar leka/vara domare/laga mat/föra dom äldre bröderna till dagis.

Före solens strålar hade hunnit ändra färg hadde kusiner varit o se på en liten kusin. Vid nattens mörka timma, han i sin fars armar låg o sov. Sov gjorde även hans mor, hans mor är guld.

Guld och små guldklimpar är dyrbara.

 

 

 

 

Publicerad 22.05.2017 kl. 12:44

Superfastern

Att åka på äventyr med Superfaster Lisa är helt diamant för boysen! Guld!

 

 

 


 

Publicerad 09.08.2016 kl. 21:40

Snödroppar

 

Publicerad 16.04.2016 kl. 14:31

Min fru!

Insåg att det är länge sedan jag fotat min fru. Där satt hon i det fina indirekta ljuset. Man måste fota sin fru regelbundet.

 

 

Publicerad 22.03.2016 kl. 13:49

Hur man bakar pepparkakor.

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad 08.12.2015 kl. 08:29

Sommarbilder 1/3

Flyttade bilder från telefonen, hittade en del roliga bilder från i sommar.

 

 

Han måst ha det i blodet.

 

 

 

 

Det var viktigt att få med dom nya stövlarna på bild när vi traskade över åkern till lavadansen.

Bröllop, inte helt nakit.

 

Publicerad 17.10.2015 kl. 21:41

Apfamiljen

Tidigt före frukosten öppnar är det bara asiater och apfamiljen som är uppe och lufsar omkring

 

Publicerad 04.08.2015 kl. 14:29

Elis 1-åringen!

Hurraa för den coola 1-årige Elis! För exakt ett år sen, vid lunchtid, hämtade jag hem Elis och Camilla från Kättären. Då var han inte många timmar gammal efter att ha hojtat till första gången kl.02.45.

Nu springer den här lilla korven omkring och är bara glad o god!

 

Publicerad 15.05.2015 kl. 11:16

Lunch med pojkarna

Boysen på lunch, första kontakten med sushi. Även första kontakten med wasabi.

Publicerad 27.02.2015 kl. 17:46

Middagsbordet

Tömde bilder från telefonen, det finns en del roliga bilder. Här kommer några, flera kommer lite nu som då.

 

 

 

 

 

 

Normal middag hos oss.

Publicerad 25.02.2015 kl. 12:37