Att förlösa

Kan tänka mej att taxichaffisen som körde förbi, tog för oss ett par nattsuddare som kom staplande kl. 05.21 över gatan till tullbommens bensis. Långsamt, huvan uppdragen, lite småkallt i väntan på att solens strålar skulle lysa ner på gatunivå. Högusens översta våningar badade redan i dom första varma solstrålarna för dagen.

Det värmde så gott, den tre kvarts goda hodaren. Man tyr sej till det man får när man är ute i ottan efter föda. Den var du med sitt öde, lyckligtvis följde en lika utsökt kaffe i pappmugg med mot solnedgången. Det hadde deras förfäder gjort i många generationer före dem.

Utan taxilicens och hantverkarklädsel satt vi där. Vi hadde ett eget bord. Lite udda var vi, i bordet brevid konstaterade mannen åt kvinnan att han varit på bortamatch. Alla som kom in slängde en blick på oss, "här av alla ställen, märkliga typer" såg jag att dom tänkte.

Vi höll på med ett ultradistanslopp, nu var vi inne på den efterlängtade men ack så satans smärtfyllda sista rakan. Från det sköna viskandet i örat, till det månads långa barfota springandet på vassa stenar, legandet på kottar, insmörjning av baljor med mjölk och honung efter att det förtärts, var vi nu nära.

Hur nära, det är främst en epiduralfilosofisk fråga som kan mätas på olika sätt. Antal svordomar, hur många gånger tanken att bli hemskickad dyker upp i medvetandet, med hur många newton den förlösande kraften klämmer ihop den fortplantanterande handen. Newton kan även konverteras i en färgskala från vitt-ljusrött-mörklila.

Som ett norrsken flammar färgskalan över fingrarna, i orytmisk takt med höga toner som skulle passa i mången konsertsal, blandat med frustration över obekvämheten i kubik. Blodet i fingrarna finns nog kvar, om inte så är det inte så noga.

Det är allt jag kan bidra med. Förutom att inte svimma. Att avstå från ett finger om förlossningen skulle vara avklarad smärtfritt på 10 min skulle inte vara så dumt. Där går epiduralfilosofin över i svårigheten att hantera ett litet barn med 4 fingrar samt med 5 fingrar leka/vara domare/laga mat/föra dom äldre bröderna till dagis.

Före solens strålar hade hunnit ändra färg hadde kusiner varit o se på en liten kusin. Vid nattens mörka timma, han i sin fars armar låg o sov. Sov gjorde även hans mor, hans mor är guld.

Guld och små guldklimpar är dyrbara.

 

 

 

 

Publicerad 22.05.2017 kl. 12:44

Glada vatten!

Glad valborg!

Publicerad 30.04.2017 kl. 06:30

Exaudio

I helgen fotade jag projektkören Exaudio. Dagen före var jag o rekade locations. Viktigt att ha platserna klart, det funkar inte att ha 20 damer i sommarkjol o högklackat i släptåg när man försöker hitta en bra plats att fota på. Kolla in deras hemsida. http://www.exaudio.fi/p/hem.html

Du hittar dem även på fb o ig. Där kan småningom se hur det blev när kören var med på bild.

 

Publicerad 28.04.2017 kl. 06:21

Tidiga landskap

Vid påsken var det inte typiskt påskväder med varmt väder o solsken. Nåh, solsken nog men vinden var svinkall. Några rutor blev det medan familjen ännu inte stigit upp.

 

 

Publicerad 27.04.2017 kl. 22:21

38+4

Publicerad 26.04.2017 kl. 13:20

Själporträtt

Ibland får jag infall att ta självporträtt. Ofta med kläder, ibland utan. Denna gång stående på ett isflak. Lite knepigt att skutta iväg upp på isflaket utan dratta i på 10 sekunder. Efter att jag halkat o satt vantarna i vattnet var det att cykla hemåt.

 

 

 

Publicerad 13.04.2017 kl. 18:32

Triangeldramat

Det gråa, regniga och kalla vädret. Det är så trevligt! Bilderna blir finare, färre folk i rörelse som kan klampa in i bilden. Bilden är tagen på Kallviksudden i södra Nordsjö. Nu är isen borta, isflah är så fotogena.

 

Publicerad 11.04.2017 kl. 07:30

FORK

FORK är huisiga, har sett dom många gånger i jobbsammanhang. Alltid bra!

Publicerad 10.04.2017 kl. 23:24

Strandliv

Badstranden i Botby Gård. "Vi ska simma?" frågade yngsta sonen.

Publicerad 08.04.2017 kl. 10:07

35+6

 

 

Publicerad 07.04.2017 kl. 05:04